Musik Musik

Stäng

Hur "pk" blev ett skällsord och dess koppling till diskriminering

"Politiskt korrekt" är ett uttryck som rymmer ett flertal betydelser och funktioner. I de första beläggen av "politically correct", från 1700-talet, har uttrycket en neutral och bokstavlig betydelse. Uttrycket användes sedan inom den amerikanska kommunistiska vänstern i början och mitten av 1900-talet. Till en början användes det i positiv bemärkelse för att benämna en god partimedlem, men fick sedan en ironisk innebörd och användes för att prata om någon som alltför nitiskt följde den egna partilinjen. Sin nuvarande funktion som skällsord för en politisk motståndare fick uttrycket runt 1990, då det anammades av den politiska högern. Vid den tiden publicerade den amerikanska tidskriften New York en artikel med titeln "Are You Politically Correct?" där uttrycket kopplades till bland annat "multikulturalister, feminister, radikala homosexuella" och "marxister". Artikeln var ett inlägg i en kulturdebatt som hade pågått ett tag. Olika politiska rörelser, framförallt på amerikanska universitet, hade börjat peka ut och ifrågasätta dominerande patriarkala och rasistiska strukturer. Det var huvudsakligen etniska minoritetsgrupper, rasifierade, kvinnorörelsen, vänstern och homosexuella som kämpade för sina rättigheter och kritiserade det rasistiska, sexistiska och homofoba språkbruk som fanns bland annat inom universitetsvärlden. I denna upprörda debatt anammade den konservativa högern uttrycket "politisk korrekthet" för att peka ut de marginaliserade gruppernas kamp som en påtryckning om vad som fick och inte fick sägas. När exempelvis feminister och rasifierade påpekade att universitetskursernas litteraturlistor dominerades av vita män, eller då homosexuella ifrågasatte att ord som "queer" användes som skällsord, så blev dessa grupper anklagade för att vara politiskt korrekta och överdrivna i sin kamp för förändring. Uttrycket gick därmed från att ha använts inom en grupp, vänstern, till att skapa en konfliktfylld uppdelning mellan olika grupperingar.

För att förstå debatten och de positioner den skapade behöver vi sätta in den i ett större sammanhang. Under andra halvan av 1900-talet hade identitetspolitiken fått allt starkare inflytande. Detta innebar att politiska rörelser tog avstamp i tydligt definierade sociala kategorier där individer bedrev sin kamp utifrån en identitet som exempelvis kvinnor, svarta och/eller lesbiska. När grupper som tidigare varit i minoritet på universiteten och i offentligheten började kräva sina rättigheter och ifrågasätta diskriminering upplevdes detta som ett hot av dem som ditintills utgjort majoriteten. Majoritetsgruppen började använda skällsordet "pk" som en retorisk strategi för att ogiltigförklara minoritetsgruppernas kamp och därmed kunna behålla sina maktpositioner. Denna retoriska strategi gick till stor del ut på att anklaga de politiskt korrekta för att förbjuda, censurera eller begränsa individers språkbruk och handlingar. I och med det ställdes två av den amerikanska grundlagens principer mot varandra: rätten till likabehandling och skydd mot diskriminering å ena sidan och yttrandefriheten å andra. Frågan kom att bli vilken av dessa principer som vägde tyngst.

När uttrycket spred sig över USA:s gränser till andra engelskspråkiga länder och Europa – inklusive Sverige – tog det med sig både den negativa laddningen, kopplingen till identitetspolitiska rörelser och konflikterna mellan höger och vänster samt mellan yttrandefrihetsprincipen och anti-diskrimineringskampen. I en svensk kontext förekommer uttrycket ofta i samhällsdebatter om invandring och feminism. I min egen forskning har jag analyserat politiska diskussioner i kommentarsfält på internet, där personer som använder skällsordet "pk" samtidigt ger uttryck för invandringsmotstånd och/eller antifeministiska åsikter. Ett tydligt resultat är att dessa personer positionerar sig som utsatta för ett hot som de menar kommer från två håll. Dels sägs hotet komma från feminister och det så kallade "mångkulturella experimentet", dels från "den politiskt korrekta eliten" som försvarar feminism och mångkultur och sägs censurera åsikter som inte går i linje med deras. Denna användning av uttrycket bidrar till att rättfärdiga och normalisera rasistiska och anti-feministiska åsikter. När marginaliserade grupper framställs som hotfulla och den egna gruppen som den utsatta så blir denna omvända maktordning ett berättigande av den så kallade "kritiken" mot invandring och feminism. Dessutom framställs denna "kritik" som trovärdigare än motståndarens politiskt korrekta argument, eftersom politiskt korrekta åsikter framställs som falska åsikter.

I den svenska debatten är det ofta politiker, journalister och kulturpersonligheter som anklagas för att vara pk. Det här är grupper som har tillgång till det offentliga rummet och inkluderas i samhällsdebatten. Detta innebär att den verbala kamp där "pk" används som vapen ofta står mellan grupper av individer som redan har en viss ställning och makt i samhället, genom sitt yrke eller genom att tillhöra normen. I denna kamp riskerar anklagelser om pk och den anklagades angrepp tillbaka att ständigt återskapa den uppdelade konflikten och samtidigt osynliggöra de verkligt utsatta och marginaliserade. I debatterna tenderar det att bli en diskussion om exempelvis invandrare, kvinnor, homosexuella eller muslimer. Det görs en uppdelning av dem som är emot dessa grupper och de som "försvarar" dem. Även detta "försvarande" blir en typ av diskriminering då det fortfarande framställer invandrare, kvinnor, homosexuella och muslimer som "de andra". Användningen av uttrycket "pk" bidrar till att peka ut frågor som berör dessa grupper som politiska, och skapar en till synes neutral motpol där debattens utgångspunkter formuleras. Den person som blir avfärdad som pk tvingas försvara sig utifrån dessa utgångspunkter, samtidigt som andra grupper blir helt utestängda från debatten. Uttrycket "pk" ser i dessa sammanhang till att status quo upprättas och att uppdelningen i "vi", "ni" och "de andra" kvarstår.

Karin Hagren Idevall,
Doktorand i nordiska språk vid Uppsala universitet.

Källor
Dunant, Sarah (1994). The war of the words: the Political Correctness debate.
Fairclough, Norman (2003). 'Political Correctness': The Politics of Culture and Language. I: Discourse and Society 14:1.
Idevall, Karin Hagren (kommande). Politiskt korrekt och normalisering av rasism. En diskursanalys av positioneringar och underliggande perspektiv i ett kommentarsfält.
Johnson, Sally and Suhr, Stephanie (2003). Re-visiting 'PC': Introduction to Special Issue on 'Political Correctness'. Discourse and Society 14:1.
Jonsson, Stefan (2011). Pk, eller Konsten att dominera utan att argumentera. Tillgänglig elektroniskt på http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:459156/FULLTEXT01.pdf. Lakoff, Robin (2001). Language War.

Upp

Stäng

Sen när blev politiskt korrekt någonting negativt?

Det här är en kampanj för att ta tillbaka och hylla begreppet “PK" - det finaste vi har! Vi som har startat kampanjen heter Parasto Backman och Hanne Lindberg, vi arbetar som grafiska formgivare och detta är ett sätt för oss att använda våra verktyg för att skapa förändring och ge stöd åt alla som idag bedriver en politisk kamp för ett samhälle fritt från rasism, sexism och homofobi och annan diskriminering. Kampanjen är partipolitiskt obunden. Som rådgivare har vi Farnaz Arbabi (teaterregissör, dramatiker och blivande konstnärlig ledare för Unga Klara) och Andres Lokko (kulturkritiker).

Politiskt korrekt (PK) är ett begrepp som idag främst används som ett skällsord i debatter och i kommentarsfält där de så kallade politiskt inkorrekta tillåts definiera vad PK är. I svartmålandet av begreppet menas att den som anklagas för att vara PK är osäker, inte är trygg i sina åsikter utan enbart vill vara korrekt för att vara någon annan till lags. Men vi håller inte med om den definitionen. Politiskt korrekt är det finaste vi har, att vara PK innebär en ambition att inte vilja diskriminera och marginalisera, och att vara för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Något att vara stolt över.

Oxford Dictionary’s definition av politisk korrekthet:
‘Att undvika uttryck och handlingar som exkluderar, marginaliserar eller förolämpar vissa etniska, kulturella eller andra grupper.’

Vi är många som i debatter vill ge ett motstånd mot de högerextrema, rasistiska, sexistiska och homofoba krafter som vinner mark i Sverige och Europa, förklädda till rumsrena politiska partier. I dessa debatter används begreppet PK som ett vapen mot den som vill försvara demokratin och ifrågasätta politiskt inkorrekta sanningssägare. Effekten av att bli kallad PK är förminskande, debatten avslutas, argument från den som utnämnts till PK tas inte på allvar.

Vår kampanj går därför ut på att ta tillbaka PK, att lansera det på nytt med dess rätta innebörd. Vi utgår inte från den negativa definitionen och lägger inte energi på att gå i försvar mot de ‘politiskt inkorrekta’ – och när tillräckligt många använder sig av begreppet med dess positiva innebörd, så upphör PK att fungera som ett förminskande skällsord. Och det viktigaste av allt – då tillåts debatten fortsätta och de verkliga argumenten kan få gehör. PK innebär att ta ställning, att se orättvisor och vilja förändra. Fokus på orättvisorna och hotet mot demokratin är det som behöver få utrymme. Vi vet att innebörden av ett begrepp eller ord kan förändras, exempel finns bland annat inom hbtq-rörelsen, där skällsordet ‘bög’ anammades medvetet av homosexuella för att avväpna dess förtryckande kraft.

Följ vårt arbete här och på Facebook. Tips och råd och annat vi kan ha nytta av tar vi gärna emot!

/Parasto Backman och Hanne Lindberg

Vi driver kampanjen: Parasto Backman, Hanne Lindberg
Rådgivare: Farnaz Arbabi, Andres Lokko
Grafisk design: Parasto Backman, Hanne Lindberg, Agnes Florin
Hemsideskodning: Max Decroy Strandlund
Musik: Familjen
Texten “Hur PK blev ett skällsord och dess koppling till diskriminering" är skriven av Karin Hagren Idevall, doktorand i nordiska språk vid Uppsala universitet.

Upp

Stäng

Kontakt

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Phasellus vel molestie nibh. Donec nec lectus pulvinar, scelerisque ligula ut, sollicitudin dui. Quisque eget orci elementum, ullamcorper lacus non, blandit arcu. Aenean in diam non mi aliquam aliquam. Suspendisse rutrum, justo sed condimentum consequat, mi turpis dignissim elit, non pulvinar augue mi ac eros. Aliquam rutrum, lorem id cursus vestibulum, mi enim vehicula metus, in luctus metus augue et quam. Phasellus congue ut enim sit amet adipiscing. Nam vitae tortor nec ante auctor volutpat et quis neque. Mauris a sagittis est, ut rhoncus neque. Curabitur orci tellus, pharetra non adipiscing id, rhoncus eu neque.

Upp

Stäng

Upp

Stäng

Lisa Nilsson,
artist, musiker och skådespelare

"Jag ser det politiskt korrekta som ett begrepp och en värdemätare som ska tala om för oss vartåt vi vill sträva. Ett slags förebildande ideal som ska uppmana oss att inte förslappas i vår medvetenhet om demokratiska värderingar, solidaritet, eller jämställdhet. Det politiskt korrekta får gärna kännas lika provocerande som en god förälder inför en bångstyrig tonåring, då har det gjort sin plikt och fyllt sitt syfte; att förmå oss att höja oss över våra primitiva instinkter, att få vårt intellekt att segra över reptilhjärnan, att visa oss vägen vi gemensamt kommit överens om att vi vill gå, för att den gynnar alla. Att vara PK är något att vara stolt över."

Upp

Stäng

Musse Hasselvall,
antirasist, ryttare, regissör, kampsportprofil och programledare

"Jag har hånats en hel del för att vara PK. Har också alltför ofta låtit mig provoceras av det. Det har stört mig men bara för att jag inte riktigt haft koll. Koll på den egentliga betydelsen av PK. Såhär efter EU-parlamentsvalet har det tagit en ny vändning. Stolt kommer jag kalla mig PK. Och jag tänker göra mitt yttersta för att leva upp till det."

Upp

Stäng

Behrang Miri,
programledare, rappare och samhällsdebattör

"Vad är det för fel med att inte trampa folk på tårna?

Vad är det för fel med att ge tolkningsföreträde till folk som bryter mot normen?

Vad är det för fel med att se på världen med andra glasögon än sina egna?

Vad är det för fel med att förstå andra människors frustration och verklighetsbeskrivning?

Vad är det för fel med att visa respekt, acceptans och solidaritet?

Om PK har blivit ett skällsord så undrar jag vad motsatsen är?

Om motsatsen är att vara sexist, homofob och rasist så är jag stolt PK."

Upp

Stäng

Nina Åkestam,
skribent, doktorand och före detta reklamare

"Att vara PK handlar inte bara om värderingar, typ att alla är lika mycket värda och andra självklarheter. Det handlar också om att visa att en inte viker sig bara för att någon kastar vissa ord efter en. Som feminist är jag van att förutom PK bli kallad tråkig, präktig och humorlös. Det gör inget. Jag bryr mig inte om viktiga saker för att vara rolig. Jag gör det för att försöka förändra världen. Om någon tycker att det är tråkigt får det väl vara så."

Upp

Stäng

Tiffany Kronlöf,
feministisk aktivist och musiker

"Att vara politiskt korrekt är att vara solidarisk och att ta ansvar för vårt offentliga rum. Att stå upp för mindre privilegierade och att ta diskussionen även om den inte rör dig själv."

Upp

Stäng

Bahareh Razekh Ahmadi,
skådespelare, artist och aktivist

"PK handlar om privilegiet och möjligheten att alltid ha alla människors lika värde som utgångspunkt, och att vara 100 procent kompromisslös i den livsviktiga utgångspunkten. Politisk korrekthet är något jag är stolt och tacksam för. Som konstnär går det inte att påstå sig vara progressiv eller avantgarde utan att vara PK."

Upp

Stäng

Brita Zackari,
programledare på "RIX MorronZoo

"Politisk korrekthet innebär, enligt Oxford Dictionary, att undvika uttryck och handlingar som exkluderar, marginaliserar eller förolämpar vissa etniska, kulturella eller andra grupper. Jag ser det därför som en komplimang ifall någon kallar mig PK."

Upp

Stäng

Andreas Tilliander,
musikproducent under eget namn och som TM404, Mokira med flera

"Ett främlingsfientligt parti är inte PK. Det är inte heller PK att sälja ut välfärden.

Att vara sexist och homofob är inte PK. Att bära päls är inte PK. Att stödja köttindustrin och därmed göra sig skyldig till ohyggligt och onödigt lidande är inte PK.

Därför är jag PK."

Upp

Stäng

Karin Hagren Idevall,
språkforskare

"PK" används sedan decennier tillbaka som en retorisk strategi för att skapa en bild av ett samhälle där en elit (ofta feminister, journalister och politiker) utövar åsiktscensur mot dem som "upplyser om sanningen". Denna "sanning" går i dagens svenska kontext ut på att invandring och feminism utgör akuta hot mot Sverige. De som framför dessa åsikter framställer sig själva som utsatta och marginaliserade, vilket är en strategi som i forskningen har förklarats som en oro som uppstår hos dem som utgör samhällets norm när minoritetgruppers rättigheter uppmärksammas. "PK" blir en försvarsfunktion; att positionerna sig själv som utsatt gör det möjligt att behålla makt, motverka förändring och samtidigt uttrycka diskriminerande åsikter genom att framställa dem som en berättigad reaktion på det påstådda hotet. När dessa diskriminerande åsikter normaliseras hamnar de som inte håller med på de anklagades bänk och där förs diskussionerna utifrån de frågeställningar som formulerats av dem som använder "PK" negativt. De "politiskt korrekta" ställs till svars i en polemisk debatt som också riskerar att osynliggöra de grupper som verkligen är utsatta och marginaliserade i samhället.

Upp

Stäng

Farnaz Arbabi,
teaterregissör, dramatiker och konstnärlig ledare för Unga Klara

"...Politisk korrekthet handlar om att alla människor har samma värde och ska ha samma möjligheter och rättigheter i livet. En självklarhet!..."

Upp

Stäng

Andres Lokko,
kulturjournalist

"...Finns det någon idag som vågar kalla sig politisk korrekt? Finns det någon som ens försöker återerövra detta fina epitet? Vågar man ens det?

Med andra ord har det aldrig någonsin varit så viktigt att ta ställning för det politiskt korrekta. Det är dags att vi tar oss i kragen och kommer ut ur garderoben för att reclaima Den Politiska Korrektheten. Hur kunde vi ens tillåta att denna exemplariska ambition fick smutsas ner och anammas av mörka krafter som har lyckats förvandla den till ett skällsord?..."

Upp

PK – det finaste vi har